Bröllop på Kreta

Bröllop på Kreta
Önskar ni att allt är bokat och klart när ni väl anländer till Kreta för er vigsel har ni hittat rätt!

onsdag 10 december 2014

Att ge

Det finns många personer/familjer som lever i fattigdom. Inte bara här i Grekland utan självklart världen över. Det har alltid funnits fattigdom men jag tror nog att klyftan mellan rika och fattiga ökat rejält de senaste åren. De rika blir rikare och de fattigare får det bara ännu sämre. 
Här i Grekland ställer familjen, släkten och vänner upp för varandra om någon har det svårt. Men om man inte har något sånt skyddsnät? Då är man helt utlämnad och ensam.
Varje gång jag parkerar vid Kum Kapi, cafegatan i stan, för att gå en tur på stan går jag förbi en tiggare som sitter där på parkbänken men händerna vilande i knät. Jag brukar lägga 1 euro eller småmynt till honom. Man möter idag många tiggare längst Chania stads gator och jag delar absolut inte ut pengar till alla. Men denna unga kille sitter liksom bara där tyst och säger godmorgon och tackar för pengen. Inget tjatande som vissa andra tiggare, snäääääälla damen ge mig en peeeng, jag måste köpa mjölk och bröd till mina baaarn. En gång på tillbakavägen gav jag denna mamman en brödlimpa för visst sa hon att hon ville köpa bröd till sina barn. Men hon tittade bara på brödet och sträckte fram handen och sa "en peng"? Nej vet du vad. Dessa är bara ute efter pengarna så jag ger inte en cent.
Men tillbaka till den tysta killen. Igår stack jag ner snabbt till stan för att posta julkorten och där satt han igen. På sin parkbänk i duggregn och kyliga morgonvind. Efter posten gick jag och köpte frukost till killen för min växel som blev över. En påse med sandwich, pajer och vatten. Och så en varmchoklad för att få upp värmen. Ingen ska behöva frysa!!
Och så kom jag på att i bilen hade jag lagt Giorgos gamla vinterjacka och andra varma tröjor som han inte använder längre. Hade tänkt och lämnat det till hem och skolaföreningen som hjälper familjer i nöd men den tysta killen kan hellre få det. Han blev jätteglad och tackade och önskade mig en god jul med ett stort leende på läpparna.

Förra julen minns jag att det pratades mycket vid julborden om de anonyma damer som skänkt 20 000 euro till en av de större köttbutikerna i stan. Så när kunderna kom till kassan för att betala önskades dom en god jul och fick meddelandet om att det redan var betalt. Respekt till dessa anonyma damer som hjälper folk i nöd för att kunna få en fin jul. 

Det finns mycket vi kan ge och det behöver inte kosta något. Det är handlingen och viljan som räknas. Det bästa man ändå kan ge är ett leende. Helt grattis men är underbart. Visst är det roligare att mötas av skratt och glada människor?
Detta videoklipp älskar jag. Jag tänker ofta så. Om du ler mot världen så ler världen tillbaka till dig. 




  
PS: Och spara era kommentarer "vad bra gjort Karro" för jag fiskar inte komplimanger. Då kunde jag ha lagt upp detta på Facebook för att få ett hundratals LIKE. Nej, börja istället med att le mot kassörskan, busschauffören eller brevbäraren när ni säger god morgon. SMILE!!!!!

1 kommentar:

Anonym sa...

Videon är bra, jag började själv skratta! Visst är det trevligt med leende mot okända men jag blir lite sur när en del i alla fall låtsas som om det regnar. Men det får man väl ta med ett leende.....
Lena