Bröllop på Kreta

Bröllop på Kreta
Önskar ni att allt är bokat och klart när ni väl anländer till Kreta för er vigsel har ni hittat rätt!

måndag 21 oktober 2013

Middagssamtalen gör mig snurrig.....

Hur många söndagsmiddagar med den grekiska släkten har jag intagit genom alla dessa år? Mååååånga. Men fortfarande tycker jag det är "jobbigt" när det pratas i mun på varandra, man bollar mellan 2-3 olika samtalsämnen samtidigt och ingen får tala till punkt. Jag bli helt snurrig i bollen av detta hoppande. Visst jag kan göra många saker samtidigt. Som mamma med småbarn är man väl van vid det. Jag sitter aldrig på toa och bara uträttar behoven, nej jag kan slänga in en maskin med tvätt samtidigt eftersom tvättkorgen är till vänster och tvättmaskinen till höger om toaletten, perfekt va? Skämt å sido, men att prata om svärmors höga blodtryck, årets olivskörd, barnens engelska undervisningen och hur man lagar cheesecake, nej det fixar jag inte. Jag blir helt matt och mina ögon går som pingisbollar mellan de som pratar. I mun på varandra. Och i samma sekund kommer några barn inspringades i köket och skriker att de vill ha vatten. Men det är ingen som hör dem för alla är så inne i sina samtal. Men jag gladeligen reser mig och serverar barnen och får ett avbrott.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Ja, visst är det tröttsamt! Till slut kopplar man bort allt och sitter i sina egna tankar eller dröjer sej kvar hos barnen längre än man behöver. Κουράγιο!

Jo sa...

Problemet enligt mig ligger i att ingen verkar vara särskilt intresserad av att lyssna, bara av att prata! :)

Grekland nu sa...

Haha, förstår precis vad du menar... Sen vill jag tacka dej för din kommentar hos mej där du berättar om dina erfarenheter!! Det känns bra att fler har samma upplevelse av att det faktiskt fungerar. Kram!!

Monica Pizanias sa...

Ja, sannare ord var det länge sen jag hörde/läste! Svårt att få med en replik som nån bryr sig om. Därför undviker jag större samlingar mer och mer. Samtidigt kan man ju tycka att det är trevligt att folk gillar att komma ihop och prata på, utan pretentioner på att föra djuplodande samtal.
Min grekiske man reste en gång från Sverige till Grekland med bil ihop med en, även för svenska förhållanden, tystlåten vän. När han kom hem igen var han alldeles trött av att ha fått pratat själv i flera hundra mil...

I mitt eget hem har jag faktiskt sagt ifrån på skarpen till pratsamma (ytliga) vänner: en i taget...de blev rätt fundersamma...