Bröllop på Kreta

Bröllop på Kreta
Önskar ni att allt är bokat och klart när ni väl anländer till Kreta för er vigsel har ni hittat rätt!

tisdag 30 juni 2009

Persikor

Jag är ingen frukostmänniska. Jo visst om man skulle få den fint serverad eller man bor på hotell då tackar jag inte nej utan äter gärna. Men hemma äter vi bara frukost när vi har sverigebesök. Eller som nu när man är gravid. Fast det är med tvång frukosten går ner, jag tycker inte det är gott att äta om morgonen. I vanliga fall kör jag ju greklivet och dricker kaffe hela morgonen fram till lunchen.
Men så kom Giorgos hem med bland annat en påse med persikor ( kanske ifrån just Naousa ) som han fått av någon under 5 dagarsturen.
Ojoj, vilka persikor!! Och en stor klick med naturell joghurt och för en gång skull försvann frukosten ner på ett vips.

måndag 29 juni 2009

Lila färgen

Till alla er som haft Petroulakis som doktor kan jag meddela att han nu fått nog av den lila färgen i väntrummet och inne på sin mottagning. Nu vilar en snygg och mild beige färg på väggarna.
Ja jag var på ultraljud idag. Igen. Tiden går fort. Går nu snart in i vecka 26. Magen växer och "fisken" sparkar och lever rövare i magen.


Johanna, jag vågade knappt titta på Petroulakis hår för då började jag småfnissa och tänka på "skvallret". Var rädd för att få en skrattattack å hur skulle jag förklara det för honom. Ursäkta får jag dra lite i ditt hår??????

Semestern slut

Då var min och Kyriakos "slappe semester" slut. Idag kommer ju Giorgos hem, haha.
Det är bra att vara ifrån varandra ett par dagar eller ett par veckor. Man får lite egen tid och känna saknad efter den andra personen.
Här hemma har vi slappat, låtit disken stå, haft lite halvstökigt med sand både på balkongen och inomhus, lagt oss tidigt om kvällen och jag har för en gångs skull få välja TV-kanal, ätit korvstroganoff och annat som Giorgos inte tycker om. 4 härliga dagar på sitt sätt fast visst längtar vi efter honom nu!!!

fredag 26 juni 2009

En bra dag!!

Idag är en sån där bra dag. Då allt bara går bra och livet är underbart.
Och sen helt plötsligt får jag syn på TV att dom gör reklam för min favoritartist Andonis Remos. Som ska sjunga här i Chania. Den 8 Juli. Gravid med stor mage och alkoholfria drinkar in till sent på natten, Remos here I come!!!!

Äkta grekisk musik. Äkta grekisk karl. Remos, mina damer å herrar!

Rest in Peace

Har hittills i mitt liv bara sett en världsstjärna live och här är bilder ifrån just den konserten på Ullevi -97. Jag och Carro i väntan på att stadion ska fyllas.

Michael Jackson!!

King of Pop, världsstjärna, fans, plastikoperationer, pedofil, övergrepp och mycket skriverier.
50 år gammal och nu är han borta.
Rest in peace!!



onsdag 24 juni 2009

Dagens väder

Igår eftermiddags hade vi moln. Och även idag ligger det lite moln. Sorry turister, men jag är överlyckliga för dessa moln och en regnskur skulle inte sitta fel. Min graviditetssvettning håller i sig och jag bävar redan inför Augustihettan.
Håller på att stryka kläder och packa Giorgos lilla resväska. I eftermiddag tar han bussen och kör mot Heraklion där han ska ta med sig greker på en långweekend upp till norra delen av fastlandet. Thessaloniki, Naousa, Meteora och Kastoria är några av ställena som ska besökas.
Vi har besökt den delen fast under vintern och med snö, det är otroligt vacker där uppe så lite avundsjuk är jag. På turisterna alltså, inte på Giorgos som ska köra å köra å köra.

tisdag 23 juni 2009

( Kultur ) krock

Det finns många saker som jag kan irritera mig på. När det gäller grekerna och deras attityd, sätt och uppförande. I starten hade jag allvarliga problem med kulturkrockarna och det kunde spruta rök ur öronen på mig så arg jag kunde bli. Oftast hindrade då språket mig från att säga ifrån och jag släckte elden genom tystnad. Idag har jag lärt mig och insett att det är inte mycket man kan göra åt. Man får många gång "göra som grekerna" och du kan ju inte ändra på dem. Du kan ju bara ändra på dig själv och föregå med gott exempel. Till exempel så kastar många här ut skräp genom bilfönstret och det kan jag ju inte gör något åt. Men jag som gick på skogsmulle som liten skulle aldrig få för mig att skräpa ner varken gator eller strand.
Användning av bilbälte, en het diskussion som jag skulle kunna skriva låååånga inlägg om. För mig är det lika självklart som att knäppa byxorna efter toabesöket medans vissa greker bara tar på bältet i ren hast om dom ser polisen. ( obs vissa. dom blir bättre men svårt att lära gamla hundar att sitta )
Gå före i kön, felparkera, skrika och gapa, prata i mun på varandra och lägga sig i är andra saker som dom är kända ( ökända ) för men det är nog samtidigt det som vi älskar med dem.
Som sagt så har man lärt sig mycket med åren och det är bättre att leva med dem än mot dem. I slutändan är det ju enda bara en själv som blir irriterad och mår dåligt.
Dock finns det en sak ( kanske någon till men inget jag kommer på nu ) som jag har svårt att acceptera. Tillbaka till felparkeringar.
Imorse kom jag och Kyriakos till Lidl för att handla. Stor fin gratisparkering och det fanns max 10 bilar. Fast att de närmsta parkeringar är lediga ställer ändå damen sin bil precis mellan kundvagnarna och entren. Vi får knö oss emellan hennes bil och järnstången för att kunna ta en kundvagn. När vi är klara och har betalt låter jag Kyriakos köra vagnen ut ur affären. Den rullar på rätt bra och han klarar inte svängen så den krockar med damens bil.
I vanliga fall skulle jag kanske läxat upp sonen ( även om det var jag som faktiskt lät honom köra och skulle kanske hjälpt honom bättre, alltså mitt fel ) men i detta fall sa jag bara
- Ops!!! Så går det när man felparkerar.
Och inom mig önskade jag nästan att vi repat hennes bil. Lata k*rring!!
Snacka om ( kultur ) krock!!

lördag 20 juni 2009

Kyriakos i bilder

Förstår inte vad det är för smile han har lagt till med?
Redo för bröllop i alla fall.

Nästkusinen Stella i bakgrunden som var brudnäbb.
Kyriakos har tagit en pappersstrut som var fylld med ris. Delades ut till alla gäster inför riskastningen.

Så cool så!!

Kusinskaran samlad. Bröderna Manos ( rosa ), Kyriakos ( blått ) och Giorgos ( vitt ).
Och Kyriakos står mellan syskonen Giannis och Irini.


Står för en gång skull still. Lite avslappnad med händerna i byxfickorna, haha!!

Bröllop i bilder

Bruden anländer i en smyckad bil.

Brudens far möter henne och leder henne till kyrkan och brudgummen där hon "lämnas över".

Vigseln var utomhus vid kyrkan.



Det var riktigt varmt. Prästerna svettades också.

Traditionella riskastningen.

Efter vigseln väntar alla på att få gratulerar brudparet och deras släktingar.

Efter vigsel fortsatte firandet på ett kentro. Här gör brudparet entre under romantisk musik och applåder från de 800 gästerna.

Tårtan.

Dansen.
Sen var det mat, vin, skålande, dans och håll igång tills 3 tiden då vi tackade för oss och körde hem.
Kan tänka mig att Nicos, Afroditi och en hel drös med släktingar idag vaknar med en känslan " åhh vad skönt nu är det över" för ett grekiskt bröllop kräver mycket tid, planering, kraft och pengar.


Musik


Blir lite knäckt när jag läser på Michalis Hatzigiannis hemsida att han håller konsert här i Chania den 27 Juli då vi är i Sverige. Har sett honom live ett par gånger och han är klart en av favoriterna. Sen får han ju hjälp av 1000 tals tonårstjejer som är dödligt förälskade i honom och sjunger med hela kvällen. I år hade jag tänkt att vi kunde ta Kyriakos oss. Han är också ett stort fan och vill alltid lyssna på Hatzigiannis när vi kör min bil. Jaja, får väl bli nästa år då. Man kan ju inte vara på två ställen samtidigt.
Men skulle du råka vara här som turist den 27/7 kan du alltså få vara med om en riktigt bra livekonster på stadion inne i Chania stad. Biljetterna brukar kosta runt 20 euro och dom måste du köpa några dagar innan. Flera butiker säljer dom och det brukar finnas affischer över hela stan med information.

Så har vi min vännina Maries favorit, Sakis, som håller konsert i Athen den 1/7.
Biljettpris 15 euro. Marie, du får väl kolla upp möjligheter med flyg och övernattning.
- This is your night!!!

fredag 19 juni 2009

Midsommar genom åren

- Vad är det? säger Kyriakos och pekar på midsommarstången som står på köksbordet och som är det enda som påminner oss om att idag är det faktiskt midsommarsafton.
- Det är en midsommarstång för idag firar vi midsommarsafton, svarar jag.
Kyriakos säger bara jaha och fortsätter leka. Han förstår inte och orden midsommarstång och midsommarafton betyder inget för honom. Det gör lite ont i mitt svenska hjärta.
Mina tankar går tillbaka i tiden och till min egen uppväxt då denna dag var minst lika speciell som julafton. Jag växte upp på Skansen, så hette villaområde med ett 20 tal villor och familjer i en by i södra Halland. Vi hade till och med en villaförening som anordnade utflykter, hyrde sporthallen och spelade badminton ihop, paddlade kanot i Lagan och övernattade i tält, åkte på skidsemeter till Sälen. Ja som en jättestor familj med en egen logo bestående av en apa i bur, Aporna på Skansen, som vi tryckt upp på T-shirtar. Ler när jag tänker tillbaka.
Varje midsommarafton träffades vi tidigt om morgonen. Männen och pojkarna åkte ut i skogen och högg björkar som skulle bindas upp runt "dansbanan", hämtade stolar och bord, byggde upp tältet där vi skulle sitta.
Damerna tillsammans med barnen cyklade runt och plockade blommor till midsommarkransar och stång och började förbereda maten. Nypotatis som skulle skrubbas, gräslök som skulle klippas. Lekar och sånghäften med snappsvisor var redan klara.
Det skulle dukas och göras fint.
Lunch åt vi alltid tillsammans med grannfamiljen vid 13 tiden och det var köttfärslåda på menyn. Varje år.
På eftermiddagen träffades vi och klädde midsommarstången och gjorde klart det sista.
Sen gick alla hem och klädde sig fina och på kvällen var det fest, dans, mat, nubbe, lekar och bus för så väl stora som små.
På midsommardagen träffades vi alla igen för gemensam frukost och självklart för att ställa iordning allt efter gårdagens fest.
Våra föräldrar jobbade hårt för att festerna skulle bli så lyckade som möjligt. Vi barn tackade nog dem aldrig. Det tänker man väl inte på som barn. Den enda typ av tack jag kan tänka mig var att vi barn uppträdde och sjöng för de vuxna. Jag tillsammans med barndomsvännerna Ida och Jessica drog gärna några sånger som ABC och Diggelo Diggeley vilket var uppskattat.

På alla "Skansenbarns" vägnar vill jag tacka våra föräldrar och Skansens Villaförening som gjorde alla dessa midsommarfester till fina minnen!!!

Traditionen har hållt i sig även om firandet idag bara består av några av våra föräldrar som nu bor utspridda i kommunen. Vi barn bor utspridda i Sverige, Norden och Europa. Min mamma sa igår att hon skulle förbereda lekar. - Men vi är ju inte unga längre och vissa lekar klarar nog inte kroppen av, sa hon. För oss "barn" är ni evigt unga och skulle ni har kraft och energi till att fixa en "reunion Skansen midsommar" till nästa år för era barn och barn så kommer jag med första bästa flyg. Kan till och med tänka mig att sjunga några gamla schlagerlåtar för er som tack!!

Det blir ingen köttfärslåda idag men gott och väl en mousaka. Rätt likt.


Jag, Jessica och Ola. Midsommarafton 1979.


Dans runt midsommarstången. I bakgrunden är långborden uppdukade för fest. Titta, till och med en man som spelade dragspel.
Och solen sken. Det gjorde den alltid vad jag kan minnas.

10 års jubileum

Den 19 Juni 1999 lämnade pappa mig på Landvetter och några timmar senare landade en nervös Karro på Chanias flygplats. För första gången. Idag firar jag alltså 10 år här på Kreta. Kärleken till ön som spreds vidare till en viss man som idag får dela med sig av min kärlek till vår son. Och till syskonet som växer i magen.

Skål för mig och Kreta!!

Glad Midsommar!!


Om jag hade kunnat skulle jag mer än gärna "lånat ut" solen idag och sänt den till Sverige.
Där skulle den få lysa över alla midsommarfirare med nypotatis och nubbe i hand och alla dansande och glada barn runt midsommarstången.
Håller tummarna för uppehåll och lite sol kanske!! Trevlig midsommar till er alla!!

Bild: Jag och Marie på Apollos midsommarfirande på Marathi stranden 2000.

torsdag 18 juni 2009

Bröllopsfesten fortsätter

Igår var det brudgummens tillsammans med hans föräldrar och släkt att bjuda in på kalas.
Det var dukat enkelt utanför huset och snabbt räknat var där nog 100 sittande gäster när vi kom.



Runt midnatt åkte jag och Kyriakos hem medans Giorgos fortsatte att fira fram tills solen gick upp.
Nu är det "bara" sista festen kvar. Bröllopet på fredag så klart!!

onsdag 17 juni 2009

Alltid solsken


- Vad gör det om solen inte skulle skina varje dag när jag har två solstålar hemma som alltid skiner och lyser upp mit liv. Kärlek!!!!

tisdag 16 juni 2009

"Möhippan" - bädda sängen

Så här långt kommer sonen att flytta. Från föräldrarhemmet till vänster på bild ner till det nybyggda på tomten bredvid till höger. Ett 100 tal männsikor kom och gick under gårdagen för att börja firandet inför bröllopet på fredag.

Afroditis och Nicos med sina föräldrar samlade för prästens välsignelse.

Prästen avslutar cermonin med att välsigna huset.


Så här såg sängen ut innan ett 20 tal ogifta tjejer började bädda och smycka den.


Så mycket folk att jag inte kom in i sovrummet. Totalt kaos!!


Enligt tradition kommer brudgummen in och "river" upp lakan och allt 3 gånger innan han är "nöjd". Så är det bara att börja om ifrån början.
Tredje gången gillt och sängen är färdig. Sen kastas ris och pengar ifrån oss gäster som samtidigt för 511 gången önskar dom all lycka och kindpussas igen.

ΝΑ ΖΕΙΣΕΤΕ!!!

söndag 14 juni 2009

Drömma sig bort

Tonårstjejen i huslängan bredvid vårt hus har sedan Eurovisionfinalen spelat Alexander Rybak´s Fairytale på repeat. Ok visst är låten bra, eller rättare sagt jag börjar vänja mig nu. Men säkert har tonårstjejen blivit hemligt förälskad i denna käcka norrman och ligger där på sängen och drömmer sig bort till det rika oljeland med sina fjordar, att få "gå på tur" och att få sitta vid elden i sin lusekofta tillsammans med sin norrman.
Ungefär så som så många skandinaviska tjejer drömt sig bort till Grekland och tillbaka till sin sommarkärlek Giorgos, Nicos eller Kostas. Efter några härliga sommarveckor i sol och värme tillsammans med en grek där komplimangerna vräker ner likt regn på en svensk skolavslutning. Lite romantik på en öde strand och en solnedgång som är vackrare än ett foto ifrån Santorini. Avsked och tårar och löften om att ringa, skriva och träffas igen.
Helt plötsligt känns den svenska vintern ännu längre, ännu mörkare och för att få tiden att gå börjar man plugga grekiska för att imponera på greken till sommaren, börjar redan att spara pengar till flygbiljett men samtidigt växer telefonräkningen efter timmars "I miss you" samtal.
Klumpen av saknad i magen bara växer och på vårkanten är det dax för återbesöket och då finns mest nervösitet i magen. Sen står han där, den grekiska guden, på flygplatsen och väntar på dig. Bara dig. Du bubblar av lycka och vill skrika ut till hela världen hur lycklig du är.

Det är inte alltid lätt att vara kär. Men underbart är det alla gånger!!!!

fredag 12 juni 2009

Vi leker turister en fredageftermiddag






Utflyktsbåten gav sig iväg. 10 euro/person för 1 timmes tur. Finns gott om båtar i hamnen.

Nyklippt pojk smilar upp sig.


Sköldpaddorna Caretta-Carettas volentärbås.

Taverna i mitten heter Palatzo och har bra mat. Såg att en "mixed sea food" för 2 personer kostar 18 euro. Man kan vara fler att dela på en sån och så beställ någon sallad och annan förrätt så borde man bli mätt för en bra peng.

"Så blev jag påmind igen att jag lever och bor i en otroligt vacker stad.
Mitt älskade Chania!! // Karro

Baren POINT i Chania stad


Många kära minnen ifrån denna bar nere i Chanias hamn. Många drinkar, mycket dans på bardisken, sena nätter och bäst av allt det var här jag och Giorgos "möttes". Ja inte riktigt eftersom vi jobbat ihop en längre tid men här på Point var det inte jobb utan privat.

torsdag 11 juni 2009

Fortsättning med de vilda 4 åringarna

I inlägget nedan skrev jag om bland annat mamman med sina tomma hot mot tvillingdöttrarna.
Fick givetvis med flickorna på bild då dom "raggade" upp Kyriakos som dom för övrigt inte tilltalade vid namn utan "lille pojken".
Dom tyckte det var jätteroligt att stå vid strandkanten ( längre i fick dom ju inte gå för sin mamma, haha ) och kastade ut bollen och ropade på "lille pojken" att han skulle simma ut och hämta den. Jag och Giorgos satt mest och skrattade och såg på. Men efter ett tag kläcker Giorgos ur sig ( något som jag bara väntade på för jag känner min grekiske karl allt för bra )
- Kala ´re, hur länge ska han låta tjejerna driva med honom, han måste visa att det är männen som bestämmer!!!
Sådan far, sådan son, 5 sekunder efteråt tar Kyriakos med sig bollen upp ur havet och säger till tjejerna - Nu är jag trött! Nu får ni simma!! och öser ut bollen i havet med en kraft som förklarar att "här är det jag som bestämmer".
Giorgos skrattar och säger så klart "Det där är min son, haha"!!!

Tyst observerande

Barnuppfostran och amning är för "oss" svenskar ett hett ämne men vi är nog också rätt pryda och det är lite känsligt att ge tips och råd hit och dit. Så har jag som utlandssvenska uppfattat det hela.
Här därimot kan vem som helst, allt ifrån tanten i kassakön till någon på bussen slänga ut sig kommentar eller ett "men så ska du väl inte göra". Som nybliven mamma minns jag att råden haglade och mitt huvud flög fram och tillbaka som en pingisboll. Tillsist blev jag yr och orkade inte mer. Råd och tips gick in men lite snabbt ut. Det fanns bara två kvinnor som jag lyssnade på, min egen mamma så klart och min bästa vännina här, Helen, som alltid fungerat som bollplank, tipshörna och har den ork och tålamod att lyssna på mig i timmar. Helen, du är bäst!!!
Efter att spenderat många eftermiddagar på stranden kan jag inte låta bli att sitta och tjuvlyssna på de olika föräldrarnas metoder och påpekningar till sina barn. Och hur tomma hot absolut inte har någon inverkan på barns uppförande.
Till exempel. Mamma med 2 tvillingflickor i 4 års åldern. - Den spaden är inte vår, lägg tillbaka den annars åker vi hem.
- Du går inte längre ut i havet, för då åker vi hem. - Sätt dig ner och ät banan annars åker vi hem. Efter 2 timmar när vi begav oss hemåt var mamma fortfarande kvar. Det enda hon fick ut av sina tomma hot var att hennes egen röst verkade bli svagare och hesar. Flickorna sprang runt och gjorde precis vad dom ville.
Familj mamma och pappa med 2 döttrar, 5 och 9 år gamla där barnen behandlades som bebisar och inte fick göra något.
- Nej det är farligt. - Gå inte så långt ut. - Du måste äta. - Stänk inte med vattnet. - Kasta inte sanden. - Nej du får inte göra så. - Kom här. - Nej det är inte våra saker. - Lägg tillbaka den. - Usch äcklig. - Nej sluta med det.
Dessa negativa ord sprutade ut hela tiden och jag var nära att ta vårt pick å pack och flytta längre bort på stranden. Att föräldrar bara orkar. När mamman sen tog fram en liten joghurt och började springa runt och mata barnen, hello 9 år, fattade jag att denna familj har ju grävt sin egen grav. När joghurten rann ner på hakan var det mamman som hämtade servett och torkade.
Den minsta flickan som jag tippar på 5 år fick hjälp att ta på sig blöja när dom skulle åka hem. Och som avslutning tryckte dom in en napp i hennes pratande mun så det blev tyst på henne.
Hade jag haft en stor slickpinne-napp, sån man fick på tivoli när man var liten, hade jag tryckt in en i mammans mun samtidigt som jag hade dragit några råd och tips för henne. Hon om någon verkade behöva det.
Men jag är ju svensk och satt bara där bakom solhatt och solglasögon och bet mig i tungan för att inte ett råd skulle hoppa ut. Aj det var svårt!!

onsdag 10 juni 2009

Gott med glass

En svalkande glass i hettan!!

När vi kör hemåt möts vi alltid av denna utsikt. Igår var jag tvungen att stanna och ta foto. En kraftig vänstersväng och jag får alltid känslan av att om man fortsätter rakt framåt, så kommer man till paradiset. Vad dumt det lät?!! Paradiset har jag ju här. På Kreta, haha.