Bröllop på Kreta

Bröllop på Kreta
Önskar ni att allt är bokat och klart när ni väl anländer till Kreta för er vigsel har ni hittat rätt!

torsdag 15 januari 2009

Ens namns betydelse

Redan innan vår son "kommit till världen" var det bestämt att hans namn skulle vara Kyriakos. Det är ju liksom tradition här att namnet går i arv och vår son skulle få sitt namn från farfarn. Jag som utlänning i familjen hade inget att säga till om. Jo kanske men samtidgt har jag gift mig in i en grekisk familj, ny kultur och tradition och ibland får man liksom "bara gilla läget". Visst kan jag erkänna att jag ibörjan inte alls gillade namnet Kyriakos. För mig var det ett "gubbnamn" och de första månaderna kallade jag min son för babyn och som sen fick smeknamnet Kirre.
Men med tiden som "babyn" växte blev han mer och mer till en Kyriakos och idag tycker jag det är jättefint. Ok vissa släktingar och vänner i Sverige har problem att uttala det eller komma ihåg detta "konstiga namn" men kolla in alla barn i Sverige som födds och får namn som........vill inte ens en gång skriva dem med risk för att trampa någon på tårna men det finns "konstiga svenska namn" också.
Idag skrev Cissi om namnval. Om hur familjen i USA valt namnet Adolf Hitler till sin son. Men herregud, hur kan man???? tänker jag.
Jag hade en liten förhoppning om att vår son kunde få två namn. Kyriakos och Oliver, eftersom jag alltid tyckt om namnet Oliver. Men då den grekiska prästen inte döper barn med två namn försvann den önskan rätt fort. Det skulle ju ändå bara bli ett andranamn synligt i pass och på papper. Inget man tilltalas eller använd. Själv har jag tre namn och eftersom Linda står först i både pass och ID tilltalas jag ofta Linda här i Grekland. Och självklart reagerar jag inte.
Att vår son skulle få ett svenskt namn och som skulle utmärka honom ännu mer i skolan övervägde jag aldrig. Det räcker med att han är blond, blåögd och har en svensk mamma.
Jag vet hur skolbarn kan stirra, säga elaka kommentarer och håna varandra.
Så jag kan inte låta bli att tänka på stackars Adolf Hitler första dagen i skolan och det är upprop.
- Adolf Hitler?
- Ja här är jag, säger den utstirrade pojken och räcker upp handen.
Ojoj, vad den pojken kommer att få stå ut med mycket här i livet. På grund av sina föräldrars namnval.

1 kommentar:

Cissi sa...

Vad skönt att jag inte är ensam om att reagera! Jag har inte kunnat släppa det där på hela dagen och efter jag hade tittat på klippet på aftonbladet blev jag ännu mer berörd. Stackars barn!! Kan du tänka dig när de läser om Hitler i skolan och han inser att han heter samma sak och går hem till mamma och pappa och frågar varför han är döpt efter honom. Stackars barn säger jag bara!!